Pälsväst i all sin ära, det är fint och allt, men precis som så mycket annat blir en hit lätt uttjatad i den svenska modepresssen. Det står onekligen i varje svensk modetidnign att "västen är ett höstens måste". Jag tycker att det är fint men ack så tråkigt när allt man ser är rävpälsvästar från myrorna. Vid dess tillfällen är den uppenbara fuskpälsen mitt hjärtas tröst.

Som motståndare av päls och skinn men förälskad i materialens attribut har jag funnit min frälsning i tygbutikernas fuskpälsavdelning. Redan i somras hittade jag ett pälstyg som jag bara ville ta hem och ta hand om och döpa till "Tussen" och älska som min bäste vän, men pga pengabrist blev det inte av att jag köpte det. Nu har jag dock fått min första lön(!) och fått lite pengar över, så jag
kanske köper det. Men det är inte det viktiga.


Jag har gjort en plan. Och en skiss. Här är skissen. Det blev förresten lite för knöligt med veckoliga teman och ditten och datten. Nu är det enkla löningar som gäller. Och svart klänningar i satin. Som västen ska stylas med.
Pälsen är i en mörk, vinröd nyans som är svår som attan att replikera med pennor från Leklandet. Tänk er en katt som har vinröd innerpäls och svart, lång ytterpäls. Ungefär så.